Tisdag morgon, så var 70 arbetare från toalettfabriken Sanitarios Maracay i delstaten Aragua på väg till en demonstration i Caracas till stöd för fabriksockupationer. Två bussar hade redan åkt när polisen stoppade den tredje bussen (med flera fackföreningsledare) innan den åkte in på motorvägen. Guvernören hade utfärdat en order att arbetarna var tvungna att ha ett speciellt tillstånd för att få åka till huvudstaden Caracas. Arbetarna vägrade att acceptera detta och började protestera på vägen och uppmanade flera att delta i protesten. De andra bussarna återvände och arbetare som var kvar på fabriken anslöt. Arbetarna beslöt att blockera påfarten till motorvägen för att stänga den i protest.
Mot arbetarna stod poliser och nationalgardet sammanlagt 40, de försökte slå ner demonstrationen med sina vapen och tårgas, arbetarna slog tillbaka med stenar, porslinsbitar och aluminium kulor som används för att rena det råmaterial de använder. Det är viktigt att känna till att arbetarna vid Sanitarios Maracay är äldre, på grund av att det är svårt för arbetarna att hitta nya jobb. Polisen använde pistolkolvar för att slå ner far- och morfäder som försvarade sina rättigheter.
Bråket fortsatte på Avenida Aragua, en tättrafikerad motorled som går förbi fabriken. För att försvara fabriken så kastade arbetare ut krossat glas för att förhindra polisen att köra in, det stoppade fabriken på halva motorleden.
Till slut lyckades, polisen arrestera 21 av arbetarna bland annat Jose Villegas, en respekterad fackföreningsledare. Jag har hört att 14 arbetare fick skador varav sex fick föras till sjukhus. En journalist som råkade befinna sig på plats angreps av polisen och fick också skador.
Efter striden så var det ett möte med lokala ledare för UNT [nationell fackförening] och andra för att förbereda ett motdrag. Första maj kommer att bli intressant eftersom det finns en fråga för arbetarklassen att samlas runt. Tidigare har det funnits planer för en dags regional strejk som dock inte blivit av på grund av att det skulle kunna utnyttjas av oppositionen. Men nu är strejkplanen tillbaka, allting kommer att stå still i delstaten Aragua.
Den natten så var det mycket som inte var sig likt. Strömavbrott kom och gick (enligt en del medvetet sabotage från guvernörens sida), det är farligt för fabriken för att det kan skada den gigantiska ugn där toaletterna bränns. Det är den dyraste och viktigaste maskinen i fabriken. Utan övervakning dygnet runt så skulle den kunna skadas. Utan ugnen riskerar arbetarna att bli av med sina jobb, och den hotades efter striden.
På onsdag morgon så demonstrerade arbetarna från Sanitarios Maracay, många av dem haltade de flesta hade blåmärken, de gick från fabriken till justitiedepartementet och krävde att deras 21 arbetskamrater skulle släppas. På Maracays gator ropade de "frihet för arbetarna/fängelse för cheferna", för att deras kamp skulle bli känd i samhället.
Efter att ha hotat att protestera tills de fick igenom sina krav, förhandlingar mellan justitiedepartementet och ledarna för Sanitarios och UNT i Aragua och internationell press så blev fångarna frisläppta på onsdag morgon.
Det är inte klart vad som låg bakom beslutet att angripa arbetarna, de har flera gånger tidigare deltagit i demonstrationer i Caracas. Från guvernörens sida har det till och med tidigare erbjudit ett lån (mot politisk inflytande så klart) till arbetarna. Arbetarna kräver rättvisa för den brutala attack som delstatens guvernör, Didalco Bolivar utsatt dem för (för bara några veckor sen så var han i en öppen konflikt med president Chavez). Kampen för erkännandet av arbetarkontroll i fabriken fortsätter.